Den svenska tidskriftsbranschen pressas hårdare än någonsin. Trots tusentals titlar och miljoner läsare krymper intäkterna – men mitt i krisen skiner digitala satsningar och eldsjälar som vägrar ge upp.
Under förra året omsatte branschen 6,3 miljarder kronor, ett tapp på 5 procent jämfört med året innan, enligt siffror från Sveriges Tidskrifter. Branschen tappar totalt trots en tillväxt på 15 procent bland digitala läsarintäkter.
Print fortsätter nedåt
För de tryckta tidskrifterna är trenden tydlig: upplagorna fortsätter att minska och annonsintäkterna föll med 5,7 procent under 2024. Även de så kallade ”övriga intäkterna”, som events, mässor och e-handel, backade med 9 procent. Samtidigt står läsarintäkterna fortfarande för branschens största del, hela 51 procent av de totala intäkterna. I snitt lägger varje svenskt hushåll omkring 652 kronor per år på tidskrifter via prenumerationer, lösnummer och medlemsavgifter.
Digital tillväxt – men den räcker inte
De digitala läsarintäkterna växer i snabb takt och nådde cirka 420 miljoner kronor 2024, en ökning på 15 procent jämfört med året innan. Trots det är de fortfarande för små för att väga upp tappet i print och minskade annonsintäkter. Branschens totala omsättning föll därför ändå till 6,3 miljarder kronor – en minskning på 5 procent.
Små aktörer går mot strömmen
Bland de 4 000 svenska tidskrifterna är hälften medlemstidningar – ofta drivna av ideella krafter med ett brinnande intresse för sitt ämne. Flera mindre aktörer rapporterar stabila eller till och med ökande upplagor. Genom att nischa sig och bygga täta band till läsarna har de lyckats stå emot den negativa trenden som de stora, kommersiella förlagen kämpar med.
Branschen lever vidare genom engagemang
Trots motvinden sysselsätter tidskriftsbranschen fortfarande omkring 3 900 personer, varav drygt hälften är journalister. Eldsjälar och förlag som hittar sin unika målgrupp visar att det finns en framtid, men den kräver nytänkande, innovation, digital satsning och starkt läsarengagemang.
Frågan är inte om tidskrifterna har en framtid, utan hur snabbt och effektivt de kan ställa om för att möta en publik som redan flyttat till skärmen.
