I februari gjorde släppet av Dag Öhrlunds senaste bok att också tidigare delar i serien fick förnyat intresse och hamnade bland månadens mest lyssnade. Läckberg och Lagercrantz m.fl. som legat stadigt på topplistan senaste månaderna börjar därmed så sakteliga ge vika som lyssnarfavoriter. Antalet timmar som ägnats åt ljudbokslyssning var som väntat något lägre i kortmånaden februari.
Tiden som genomsnittslyssnaren ägnat ljudböcker i februari sjönk jämfört med årets första månad. Januari låg ovanligt högt vilket troligen hade att göra med att en del av julledigheten inföll den månaden. Februari är en kortare månad vilket förklarar största delen av minskningen. Kanske har det också spelat in att vintervädret och andra medier lockat till andra nöjen.
– Februari är en kortmånad och var dessutom full av konkurrerande nöjen som Vinter OS, TV-premiärer, semmelätande och allahjärtansdagsfirande. Lyssnandet konkurrerar med andra källor till förströelse och nöje och kan ha minskat en aning på grund av det, säger Agnes Junker, Head of Content, BookBeat.
Att tidigare delar av en bokserie kan få ny skjuts då en ny del i serien släpps är ett numera välkänt fenomen. Den så kallade ”backlisteffekten” syns både på bibliotek och hos styckåterförsäljare men tydligast är detta fenomen hos prenumerationstjänsterna. Dag Öhrlunds Se till mig som liten är var nykomling på förra månadens topplista. Denna månaden klättrar del 1 och 3 i serien in på topplistan över de mest lyssnade och dessutom hamnade del 2 hamnar precis under topp tio.
– Steget att gå till bokhandeln för att skaffa del ett av en serie man nyss fått upp ögonen för är betydligt längre än att enkelt navigera inom en bokserie i en app, säger Agnes Junker.
– Vi jobbar aktivt för att underlätta för användaren att hitta serier och lyssna ikapp om man så vill. Backlisteffekten är positiv både för förlag och användare. För författare som kan förlita sig på att lyssnaren följt seriens kronologi innebär det att berättelsen kan bli tätare på så vis att mindre krut behöver läggas på att etablera karaktärer och miljöer i de senare delarna. Det i sin tur – alltså avsaknaden av långa beskrivande partier och att man som lyssnare känner sig bevandrad i berättelsens universum – lämpar sig särskilt väl för just ljudböcker och ger en bättre användarupplevelse. För förlagen är det förstås fantastiskt att fyra år gamla böcker får förnyat intresse, avslutar Agnes Junker.
